En ny dag gryr, vi får hoppas att helgen är så fin som det är sagt att den ska bli. För i så fall syns solen skymta på himlen vid det här laget. Idag ska vi köra dragkamp och udda idrottsgren (Nån vattengrej den här gången.. Idrottsgren är förmodligen fel att kalla det.. Strukturerad lek?) Det här är en av de minst ansträngande dagarna, men imorn.. Bleeh.. Vill inte ens tänka på det..

Nu är det frukost som gäller.

Troligtvis är jag fortfarande uppe och håller koll på barnen. Wiee!

Jag är inte här.. Egentligen.. För jag är ju iväg.. Långt bort.. I Valinge någonstans. Dock har jag lagt vantarna på min älskling som dessutom har ett nytt minneskort på 16Gb. Hoppas bara jag vänjer mig snabbt nog för att få lite bilder med mig hem värda att visa upp. Vid det här laget borde vi ha blivit klara med nattsmyget - (En liten orienteringstävling där de tävlande med ficklampa letar upp bokstäver på reflexer i mörkret och sätter ihop ett ord, i korta drag.) - och det börjar bli dags för dem att gå och lägga sig.

Första natten brukar vara den värsta eftersom hälften av kidsen inte har vett på att göra just detta. Vi brukar tala varmt om att de ska vara uppe länge sista natten istället, men de tror att de går på amfetamin och kan vara oövervinnerliga i tre raka nätter.. Precis vad vi  ledare behöver..

Suck.. De lär sig aldrig..

Timo - Numbers

Jag gillar inte att ha för mycket att göra, till skillnad från många andra som verkar klättra på väggarna över att inte ha något att fördriva tiden med. Jag trivs i stort sett väldigt bra i min ensamhet, även fast jag fortfarande inte vågar visa mig med henne offentligt.. Jag skrev ju något inlägg om det för ett tag sen. Har fortfarande inte varit på bio själv. Jag vet inte om jag vill ha folks tystlåtna medlidande ändå, så det kommer nog aldrig att bli av.

Att trivas bra i lugn och ro tillsammans med sig själv har ju dock sina baksidor. När jag, som är van vid mycket egen tid (Som nu på jobbet, där jag i stort sett är själv flera timmar i sträck.) utsätts för minsta lilla tempohöjning under en längre period är det som att en orkan drar igenom hjärnan på mig, och jag måste börja ställa tillbaka allt på sin plats igen.

Så på sätt och vis trivs jag inte med situationen att jag måste vara ledare 24x4 en hel helg, för att sen vara ledig i fyra dagar, för att sen åka till jämtland i en vecka.

Äsch.. Lyssna inte för mycket på mitt prat.. Jag är nog för trött för att kunna ha något resonemang. Fan, jag klankar ju ner på min egen semester, haha. Jag kommer ju vara brun som en pepparkaka efter den här helgen om jag ska våga tro på SMHI.

Längtar till sängen, och till att vakna upp och undersöka min älskling - som kom på posten idag - lite närmre.

Good night..