Det händer sig ibland, när jag inte har så mycket att distrahera min hjärna med på jobbet, vilket är i stort sett alltid, när jag inte läser en bok förstås, att jag sitter och funderar. Jag brukar sitta och föra samtal med mig själv. När ingen hör.. En vakt som sitter och pratar med sig själv? Hur skulle det se ut? På psyket är vart sådant folk hör hemma, enligt de flesta, så jag gör det i smyg.

På senare tid har det dock slocknat mer och mer i hjärnverksamheten. Jag har inte haft några större men av detta. Det har faktiskt varit rätt skönt att känna sig tillfreds med tillvaron, som semester.
Det som blivit lidande av min mentala bortdomning är framför allt min fritid och allt kreativt som jag egentligen vill göra med den. Jag har svårt att skriva något kreativt, svårt att komma på någon kul ide för fotografering.

Igår.. eller i förrgår var det nog, tog jag mig i kragen och skällde ut mig själv under en bilrond.

"Varför tänker du inte lika mycket längre Emil? Varför försöker du inte vara kreativ längre?"

I praktiken går mina enmanssamtal ut på att jag ställer en fråga att besvara, vilket jag gör, varpå jag ställer följdfrågor tills dess att jag är nöjd med svaren.

Ja, det låter lite sjukt.

Fast det funkar för mig.. Just nu känner jag mig mer harmonisk.

 

riesling

6 augusti 2010 10:43

Lite grand som Pippi Långstrump, alltså?
- Ibland säger jag till mig själv på skarpen!

(sådär gör även jag ...)

http://riesling.bloggplatsen.se

 

Emil

6 augusti 2010 17:35

Tja, det skulle det kunna kallas.. Fast det går inte ut på att säga åt mig själv på skarpen riktigt. Vi för diskussioner istället, som vuxna människor. ;)

Ja, jag antar att det är några fler än jag som håller på så här.
Jag - i alla fall - lyssnar mer på mig själv än någon annan. ;) (Ohh, flertydigt..) Det tror jag att de flesta gör.

http://emils-60-kvadrat.bloggplatsen.se

 

Emma

11 augusti 2010 18:39

Haha! Känner igen mig så mycket på den texten. Det kan vara ganska givande ibland att samtala med sig själv.

http://my-little-world.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Innan jag gick in i den här klumpen av betong såg jag att en väldigt fin dis dragit in över västkusten. Vet inte om den är kvar, men om så är fallet rekommenderar jag att ta med en kompis och en kamera ut för lite nattfotografering. Jag tror det finn...

Just nu känns allt så vanligt. De gamla rutinerna.. De som man aldrig skulle komma att fastna i när man var 16 år och blickade mot sin framtid. Jobba, äta, sova, jobba, jobba, äta sova. Jag vet att jag är bortskämd med att kunna sitta och läsa och ib...

Men vafan? Ett till inlägg som är borta med vinden? Jaja, det här handlade egentligen bara om det 1300 sidor tjocka epos av Stephen king som jag valt att ha som kompanjon under mina nätter på ringhals. Samt att jag skämtade om bokens otymplighet (Den...

Jag borde döpa om den här bloggen till Emils-uttråkade-nätter istället, för det är då den här bloggen kommer så väl till pass just nu. Jag känner att jag ändå inte har så mycket att skriva om. Inga vardagsbetraktelser att dela med mig av. Mina drömma...

Såg att texten som egentligen skulle suttit här angående det fantastiska spelet The Impossible quiz, var försvunnen, och det känns ju lite dumt. Därför tänkte jag nu fylla i tomrummet och åter igen skapa en gnutta ordning i universum..Jag skulle vilj...