Nu har jag äntligen fått iväg min ansökan till Ringhals som Driftarbetare, det kändes bra att få det gjort, känns bra att jag gör något åt mitt arbetsliv. Inte för att jag inte tycker ommitt jobb, men med bara 84 timmar säkrade verkar inte 2010 bli ett så lovande år.

*Häller upp en kaffe, ringer planeringen, känner mig som en prostituerad, eller en knarkare*

Nähä, ingen där..

Nu ska jag snart iväg och träffa mitt ex. En del av mig tycker att det är för jävligt, en annan är bara trött på hennes sätt, resten av mig tycker att det ska bli skönt att träffas igen som vanliga människor.



Ibland känns det som om jag gjort henne till ett monster. Den mysiga, coola tjejen som jag blev kär i en gång har förändrats. Okej, för mig är alla - som tycker att det roligaste de kan göra varje fredag- och lördagsnatt är att gå ut på krogen och bli dräggfull, eventuellt hångla upp något dött kött som man råkar hitta - ett monster. Kanske är det för att jag känner mig så utbytbar när hon hånglar omkring med andra. Det är ju inte så att jag precis letar efter någon just nu, så varför ska hon så frenetiskt hålla på med det? Det är näst intill äckligt att se hur hon begagnar sin tunga, som om det speciella vi hade för bara någon månad sedan inte betydde något alls..

Kanske är det hennes sätt att deala med det.

Hon är en prinsessa i ett luftslott, som inte vill känna någon smärta.