Äntligen har jag lite tid över bland jobbandet och sovandet för att göra ett inlägg.
Just nu är det som att vara tillbaka på slutet av terminen i gymnasiet, då allt arbete kommer på en och samma gång. Huvudet snurrar, jag hatar att ha mycket att stå i. Härifrån ser jag den fulgula resväskan gapa tomt mot mig.

Det är två dagar kvar tills avresan till London och jag har inte hunnit packa.
Två dagar? No big deal, säger ni, det jag menar är:

2 dagar - 2 styck tolv(och en halv-)timmarspass - åtminstone 7 timmars sömn efter varje pass = ... tio timmar? (i överkant, jag vet inte när tåget till danmark avgår..)

Tio timmar? Hmm, det är rätt mycket.. Mer än vad jag väntat mig.. Skönt, då slipper jag stressa så mycket.

Puh..

Då ska jag nog ta och äta lite Kexchoklad, brygga en kopp kaffe och oroa mig över malignt melanom och min allergi mot sjukhus. Tack Ellekari. =)