• Penna (check)
• Papper (check)
• Gott & Blandat (check)
• Kaffe (check)
• Kläder på (check)
• Skissblock (check)
• Allt annat (check)

Bra, då sticker jag och mina hjärnspöken till jobbet, vi ses!

Det kommer dagar som dessa då jag sätter mig ner och försöker komma på, komma på vad det var jag ville göra med mitt liv. Vilka ambitioner hade jag tidigare, men viktigast av allt, vilka ambitioner har jag nu?

Jag tror att det många människor missar i livet är att fråga sigsjälva vad det är de strävar efter. Det är lätt att känna sig maktlös inför världen, att bli apatisk, inte orka anstränga sig, för i verkligheten finns inga riktiga hjältar som räddar världen. I den här världen möts man av hjälplöshet, vilket leder till ett vanligt sju-till-fyrajobb och en resa till Tailand (Thailand? Tja, ni fattar vad jag menar..)

Jag gillar inte mönster, jag vill inte gå på rutiner, för det leder inte till att jag som individ utvecklas.

Att inte ha något att sträva efter, ett mål att nå, gör livet onödigt.
Att hanka sig fram i samma rutiner som överskrider tio år är inget liv alls.
Det är att ge upp.
Enligt mig.

Å andra sidan krävs det en dåre för att behålla sitt förstånd i den här världen. Det finns så mycket osagda måsten - Jag vill gärna hänvisa, som exempel, till ett äldre inlägg (Se: Emils tankar tillägnat tvång om två.) - Det är konstigt att längtan efter att vara unik, en vacker snöflinga, så lätt kan ätas upp av längtan och förväntan (utifrån) av att vara som alla andra.



Jag har ambitioner att bli fastighetsmäklare samt författare och fotograf på fritiden.
Jag har ambitionen att ta ett flygarcertifikat inom de kommande tio åren.
Jag har en dröm om att kunna flyga vart jag vill.
Jag har en ambition, en förhoppning, på att någon där ute, ser det här och vill förändra sitt liv till något bättre.
Jag har ambitionen om ett hus i ingenstans.



Det är aldrig för sent att ta tag i sitt liv. Kom ihåg det..
Aldrig för sent att ändra sig.
Aldrig för sent att börja om.

Kom ihåg det.