Just nu sitter jag på en buss långt, långt bort härifrån..

Okej, det är kanske att ta i, men så nordligt som jag någonsin varit i mitt älskade, avlånga land. Jag hoppas innerligt att Jämtland är värt 20 timmars bussresa, men vad jag fasar över är att mygg och annat elände ska förstöra upplevelsen för mig och (Hur många vi nu ska vara som åker bussen dit från älskade västkusten.) Frågan är vad som är visast, att stänga in sig i en bubbla med sin iPod Classic och en bra film/musikmix, eller gå med i kören av de 70-tal kämpar som stämmer in i hejarop över sitt län. Själv hoppas jag att de flesta domnar bort fort. (Eftersom jag egentligen skriver detta klockan 00:55 på morgonen. Så egentligen kanske jag hunnit bli as-taggad inför hela grejen. Det får ni ju inte veta förrän jag kommer hem. Haha!)

Sitter hemma-hemma, det vill säga hemma i hunnestad. La mig i soffan för att "kolla på ernst", något som var lite skojigare att säga när programmet hette sommartorpet, eftersom min mor är så kär i honom. Mellan åtta och nio är det tysta timmen. Mellan åtta och nio slocknade jag i deras snyggfula tygsoffa.

Jag börjar nog vakna lite mer nu dock. Känner hur den där domnade känslan i kroppen börjar avta, och jag känner mig mer manad att åka iväg nu när jag spanat in väderrapporten. Det kommer i alla fall inte pissregna när vi kommer dit. Skönt.. Det är trist att sätta upp ett blött tält på blöt mark.

Vi ses om en dryg vecka.

Fools garden - Probably

Jag vet inte vilken kamera jag ska ha med mig till Jämtland. Borde jag ha med EOS som jag köpte för sånna här tillfällen. Eller ska jag ha min lilla kompaktkamera som jag inte är lika rädd om?

Vill jag smeta ner min systemkamera med myggmedel? Hmm.. Är det värt det?

Nej, det är det inte.. Jag vill nog att den ska vara i fint skick ett tag till. Men jag måste ju använda den.. Den kan ju inte ligga och ruttna i en garderob.

Det får nog bli den lilla ändå, sorry EOS.

Jag hittade inte mitt block hemmavid idag, och jag har en svag oro över vart det tagit vägen. Jag tror nämligen att det ligger i lunchrummet. Mitt block.. Mitt "EMO in english"-block.

Har alltid varit väldigt noga med att ingen ska läsa det jag skriver, eftersom jag inte tycker det är bra nog och för att jag inte vill att folk ska veta hur deppig jag är som person egentligen. Fast jag skulle vilja det.. Men ändå inte..
...
Jag måste hitta mitt block.

When Emil gets home to his flat this morning, he just want to close his eyes and forget this whole world. Forget all those little things that keeps messing around in his head.
He dreams of dreaming loveless dreams, or to dream something at all. It would be nice.. To dream and sleep the whole day away. But he can not do that. He knows all about it, but right now he feels to lethargic to do anything at all. Maybe he will be more at peace with the situation once he is on the bus to far far away, but he doubts it.

How nice it would be to just fall asleep..