Japp, jag har suttit och kollat på Thor Heyerdahls dokumentär, Kon-Tiki, från 1947. Jag råkade läsa om honom i, jag tror att det var i "Allt om Historia" i och med att det var just det han höll på med. Jag fastnade direkt av hans sätt att bevisa sina teorier om, som exempelvis Kon-Tiki, hur människor utvandrat från sydamerika till polynesien, och inte från asien som det var allmänt känt på den tiden. Thor verkade inte vara killen som gömde sig enbart bakom teorier, utan gav sig fan på att bygga en flotte á la indianstil och segla ända till polynesien. Arkeologi blandat med expedition och äventyr, när den är som bäst helt enkelt.

Jag var listig och laddade ner den, men nu när jag kollade efter något som liknade trailers till den så fick jag se att den redan låg ute på Youtube, med bara lite sämre bildkvalitet. Har du 60 minuter att slå ihjäl denna regniga kväll så tycker jag definitivt att du ska se den.

Jag har vart inne på min facebookanvändare idag. Tänkte att det ändå gått en tid nu sen sist. En halv månad kanske? Nu, tänkte jag, nu har saker förändrats.

Som om något radikalt hade skett..

Nej, det är samma skit som alltid, twitterlika inlägg, dåliga festbilder etcetra etcetra. Ändå förväntar jag mig alltid att det ska ha hänt något radikalt, att allt ska röra sig framåt med jättekliv. Det känns på sätt och vis upplyftande att veta att alla andra också står och trampar vatten precis som jag känner att jag gör just nu.
Varför tycks jag alltid få den tanken; jag står still medan världen fortsätter röra sig framåt. Känslan av att jag försummar mitt liv med onödiga göromål och sporadisk apati. Jag är allt bra dum ibland..