På många sätt gillar jag mitt lilla bostadsområde. Jag gillar innergården som ser ut som ett stycke vildmark. Jag gillar när teglet blir sådär mustigt snyggt i kvällssolen. 

Idag är all den där själen borta. Husfasaderna har fått en kall, gråblå nyans. Träden står stilla och mörka. Inte ens familjen med Ekorrar som bor i tallen utanför fönstret verkar orka sig ut i den fuktiga, kalla luften. Idag är ingen bra dag att sitta ensam i sin lägenhet. Idag är en sån där dag då någon hoppar framför ett tåg. (Inte jag då, I promise.)

Det är tur att jag har något att göra ikväll, annars hade jag börjat krypa på väggarna.

Jag får ta och göra lite kaffe så att jag kommer igång.

Bye bye for now!