Typiskt att när jag väl sätter mig ner för att skriva, ringer telefonen. Tre kvart senare finns det inte längre tid, för tiden ska spenderas på jobbet istället.

Jag får skriva senare...

Kort notis:

Så där går jag, längs Varbergs gatstenar, tänker på vad nu en stor man som jag kan tänkas tänka på.
Plötsligt känner jag hur det kliar i örat.
Jag bestämmer mig för att klia tillbaka.

När jag åter reser blicken.. Vad ser jag då.. Om inte..

Just det..

Googles bil för gatuvy-fotografering.

Jag återkommer när jag vet om jag faktiskt är med, görandes vad nu en stor man som Emil kan tänkas göra i tillfällen som dessa.

Jag funderar i så fall på att ha en tävling om vem som kan hitta mig. Fast vi får se..

Jag kan inte sova? Så vad göra? Jag tror att jag ska sätta mig ner och spela Zelda: Wind Waker. Jag ska ju ändå jobba imorn och i övermorgon..

Natt, såklart.

Finns det någon mer än jag som är sömnlös, en stormig natt som denna? Typiskt att det ska blåsa, för annars hade jag ju kunnat gå ut och ta några nattbilder.. Hmm, det kanske vore värt det trots allt? Det kan nog bli sjukt snygga bilder..

Vi får se hur det blir, jag ska i alla fall lyssna en gång till på
Pata och Linus - Teknologi

17.15
Har laddat upp mitt iTunes-bibliotek med lite nya skivor. Bland annat Kents nya, en plats i solen. Jag tycker att den är bra, även fast jag hört en hel del dålig kritik.

17.19
Tiden tickar iväg, snart dags att åka och slita i tolv timmar.. Räcker det med två portioner mat tro?

17.21
Yay, vad jag är långsam med mitt skrivande.
På tal om det, får ta med ett block så att jag har något att göra.

17.22
Ibland undrar jag varför inte min blogg förändrar världen till något bättre. Jag borde vara mer seriös och skriva långa, intressanta inlägg... Jag får väl skylla på värmen.

17.24
Shit, det börjar dra ihop sig nu. Bäst att dra på sig kläderna. Har jag packat allt? Var är mina nycklar?

17.30
Bye bye!

Nu är sommaren här, med allt vad det nu innebär. Sol, bad och brun hud, vad vet jag?
I mitt fall kommer en omåttlig slöhet som ett brev på posten. Jag har försökt gå upp sen klockan sex imorse. Det är ju bara ren tur att datorn stod bredvid sängen, annars hade det nog inte blivit något inlägg, för kadavret Emil ligger så stilla kvar där än. Jag känner mig lite som gubben Pettson. (Vilket sjukt bra namn det är, ville bara flika in det.) när han sitter och deppar i köket.

"Jag borde hugga ved.. Men jag vill inte hugga ved.."

"Jag borde vända potatislandet.. Men jag vill inte vända potatislandet.."

Precis så har jag det. Jag har skullat gå och handlat hela förmiddagen, men istället har jag lyckats snooza mig igenom den.

Kom igen nu Emil! You can do it!


.. Jag antar att det är dags nu.. Vi ses.

Hoppas att den här jävla värmen tar slut snart.

Nu har jag klämt i mig en sån där god baguette från Café Porten, druckit ett glas mjölk och börjar äntligen känna mig mätt och vaken nog att ta tag i inlägget Från årets riksläger i Jämtland.
Att jag är med i "sekten" 4H är något jag inte talar så högt om. Mest för att folk klumpar ihop oss med scouterna, ve och fasa. Det är tröttsamt i längden, jag lovar. Hur som helst är en av höjdpunkterna i 4H-året just rikslägret -mest kallat för bara Rix- som annordnas i olika delar av landet där 4H är verksamt.

Notis: 2011 kommer Rix att vara i Varberg här i Halland.

I år bar det av till Föllinge, en liten ort ovanför Östersund i Jämtlands län.

Ibland känner jag hur oseriös jag är hela tiden.
Ibland känner jag hur jag borde sluta vara flamsig och överpretentiös i att säga nåt roligt hela tiden.
Ibland märker jag hur jag slutat tänka.
Ibland har jag en känsla, att jag borde skriva om viktigare saker.

Ibland tycker jag det är synd när alla de bra tankarna som tänks, tänks när det inte finns något papper att skriva ner dem på.

Ibland tror jag att den lilla rösten i huvudet som säger alla tankar till mig har flyttat. Han vill inte vara med mer, tänker vi.

Ibland blir jag arg på mig själv..

Sökte till lite fastighetsmäklar-utbildningar runtom i Sverige för skoj skull och det ser ut att ha gått bra. Skoj att jag kan komma in på utbildningar om jag vill med de betygen jag har. (Vilket är 1.3 eller 1.4, lagom bra.)

Jag vet ju att jag inte kommer tacka ja till några antagningar i år eftersom jag ska jobba ett år till, men det känns som en otrolig trygghet.

Nu ska jag dricka kaffe och gå och lägga mig tror jag.