Staring at the ceiling. What to do.
Why am I writing in english?
No one knows...

I väntan på att plättsmeten
blir klar skriver jag
ett inlägg.

I väntan på att åka bort
till uppsala, hårdlyssnas
det på Röd.

I väntan på att snön ska
smälta, tänker jag, på
Framtiden.

I väntan på att något
händer, dansar jag runt i
lägenheten.

Nu är det en vecka kvar innan jag sitter på ett tåg på väg mot Uppsala. Ska åka iväg för att träffa Louise! Vi ska gå på konsert med Kent! Det ska bli så kul! Skönt att komma ifrån den här hålan ett tag. Varberg är bra men jag avskyr den här staden under vintern. Så istället för att va kvar här i snöiga Varberg ska jag åka till istids-Uppsala, till en av mina bästa vänner. Ett rimligt byte om ni frågar mig.

Det ska bli spännande att se huruvida jag klarar av att resa själv med min kylskåpsdemens och allmäna virrighet. Förhoppningsvis klarar jag tågbytet i göteborg och kan skriva om händelseförloppet på tåget.

Notera: Glöm inte biljetterna till konserten, Emil.

Om ni undrar varför jag skriver så här dags så är det på grund av en veckas frekvent nattarbete. Min dygnsrytm är totalfuckad. Jag visste inte om det var Måndag, Tisdag eller Onsdag nu när jag vaknade en sådär tre på morgonen, klarvaken, stirrade i taket. Jag kände mig lite som ett psykfall.

Så vad fan gör jag, nu när jag stigit upp som en helylle arbetare så här dags. Har ju haft en dryg timme att tänka på det och sådär och det verkar som att det blir något i den här stilen för dagen:

-05.30; Städa lägenheten.
-07.30; Ringa efter arbete (Det stora minuset med att vara behovsanställd)
-09.00; Gå till arbetsförmedlingen, för jag måste börja gå på a-kassa, så illa som min ekonomi är.
-10.00; Lägga in annonser på blocket.se eller nåt. Måste bli av med all gammal skit.
-11.00; Laga mat och ringa frisören.
(-12.00; Sova (Ifall jag nu får något jobb för i natt))

Resten har jag inte hunnit planera.

See Ya!

Kent - Det finns inga ord

Jag är sjukt sugen på att se "Shutter Island" just nu.

Dagens femton minuter i rampljuset går till ingen mindre än Kristian Anttila, med sitt flummiga, underbara och härliga.

Nu har jag äntligen börjat lugna ner mig sen det där med datorn. Det är inte så att jag varit dödsarg på grund av en returerad dator, men det var en smärre chock för systemet att gå från balanserad ekonomi till luspank.

Men det är över nu.

Just nu slappnar jag av till lite sköna låtar av björk, the knife och lykke li. Ahh... Jag älskar lugna dagar som dessa, när man inte har något vettigt alls för sig. Det är ingen ide att skynda sig fram genom livet, för man tar sig genom det ändå. Inte sagt att man inte ska ägna det åt något mer än att inte göra någonting vettigt, men det finns all tid i världen för båda två, just idag är en lazy day för min del.

Hela dagen har vart lite sådär halvtrist, just på grund av Mr. Mellansverige som tvingar mig att betala 666 spänn för bussgods. Roade mig med att lägga zigenarförbannelser (Som inte bör nämnas på en blogg..) över han och hans familj på vägen till banken. (För jag hade tomt på kontot och var tvungen att sätta in pengar)

Det blev lite bättre när Anton kom på besök idag igen, men han fick ingen mat den här gången, för nu är jag lika fattig som han. ;D Vi ägnade oss åt att lägga ut prylar på blocket, bland annat mina spel, för det är, som jag trodde, inte lätt att få sålt någonting via den här "bloppisen" som erbjuds. Vad gjorde vi mer? Jo just det, vi spela lite Yoshis Island, drack kaffe och hade allmänt trevligt. Även fast jag hade svårt med det på grund av min nyvunna fattigdom.

Mycket har kretsat kring just pengar idag. Just nu sitter jag t.ex. och funderar på om det var i Januari som jag skulle komma in i lönegruppering och få 130 kronor i grundlön. Jag hoppas det, för det hade varit en välkommen bonus i det mörka februari.

See ya