Jag skär mig inte. Det såg lite ut så. ;)

Det är konstigt att smärta blir så mycket mer märkbart när man vet om den. När man skurit sig känns inte smärtan på samma sätt förrän man sett det. Det som från början bara var lite ilningar i tänderna blir nu sådär smärtsamt närvarande när jag vet att jag har ett hål i dem. Jag sitter med en skopa flour(id) sipprandes mellan tänderna, liknar mest en groda. Inte för att det gör någon skillnad nu.

"I ditt ansikte" med Magnus Betnér lindrar nästan mer än en floursköljning. Skönaste killen i hela Sverige. Inte bara yrkesmässigt. Jag hade inte haft några problem med att känna honom privat. Smart, allmänbildad, ironisk, men ändå trevlig, vilket är några meriter men inte ett krav på folk jag vill umgås med. Det är i alla fall bilden jag har fått av honom som person.

Hur som helst, bara en julklapp kvar att inhandla, jag håller på att kämpa vidare med min fotoblogg (Jag har till och med fått tag på en eventuell krokimodell.) och allt förutom en kommande månads tandvärk flyter på bra.

Hoppas att ni får en underbar jul ifall jag inte skriver mer innan dess.

Håller på och pillar lite med min fotoblogg som jag hade tänkt starta 2011, därav torkan på inlägg här. Jag hoppas kunna paralellköra dem båda när jag är klar med the foundation av mitt andra hem.

So then, finally
You called me, and It sent
Shivers down my spine.
A Lump in my Throat
Instantly.
And All,
every certainty I had
that took this long to build
Fell
In
that.
Fleeting..
moment.

I am Almost as naked as before.

Håkan Hellström - Jag vet vilken dy hon varit i



Jag har inte orkat ta tag i det senaste med Håkan, mest för att jag inte gillade "För sent för edelweiss"-plattan överdrivet mycket. Men wow, jag står faktiskt helt mållös över den här låten. Den är så bra att jag vill köpa hela albumet, och det är inte ofta jag känner så.

Puhh, jag hoppas innerligen att årets höstdepression är över nu. Inte höstdepression som att hänga en snara i köket att titta på varje morgon innan jobbet. Det handlar snarare (Ingen ordvits menad..) om det gamla vanliga, att ifrågasätta vem jag är och vart jag vill.

"Gud så pretentiöst Emil.."

-Jaja.. Gnäll du bara, jävla hjärna.

Så?? Kommer jag fram till något vettigt? Tja, jag siktar på att skaffa mig en egen hemsida och en ny blogg för att få fart på fotograferandet. Bloggen för att pressa mig själv att lägga upp bilder varje dag, men där det inte finns några krav på att vara jätteproffsig, medan hemsidan ska vara enkel och bara visa, tja, gräddhyllan, det som jag tycker är bäst, samt vilka projekt jag har i luften just nu.

Stay put. Vi får se tids nog.

Bleeh, jag känner mig sådär trött och sliten just nu. Inte manad det minsta att utföra tolv timmar arbete.. (Eller blir det tretton på grund av vintertiden som slår över i natt? Olagligt säger jag bara..) Sen, när jag kommer hem, är det inte ens lönt att gå ock lägga sig, eftersom det bär av via tåg till danmark, vidare till England. Shit vag jag behöver peppning just nu, jag ser inte ens fram mot det som är roligt.. Bleeeh

Jag är lite lobotomerad idag, känns det som. Can someone out there help me with some peppy music or something?

Äntligen har jag lite tid över bland jobbandet och sovandet för att göra ett inlägg.
Just nu är det som att vara tillbaka på slutet av terminen i gymnasiet, då allt arbete kommer på en och samma gång. Huvudet snurrar, jag hatar att ha mycket att stå i. Härifrån ser jag den fulgula resväskan gapa tomt mot mig.

Det är två dagar kvar tills avresan till London och jag har inte hunnit packa.
Två dagar? No big deal, säger ni, det jag menar är:

2 dagar - 2 styck tolv(och en halv-)timmarspass - åtminstone 7 timmars sömn efter varje pass = ... tio timmar? (i överkant, jag vet inte när tåget till danmark avgår..)

Tio timmar? Hmm, det är rätt mycket.. Mer än vad jag väntat mig.. Skönt, då slipper jag stressa så mycket.

Puh..

Då ska jag nog ta och äta lite Kexchoklad, brygga en kopp kaffe och oroa mig över malignt melanom och min allergi mot sjukhus. Tack Ellekari. =)